Årets vinnare i KEFUs uppsatstävling
Tre av författarna till de vinnande uppsatserna: fr.v. Adam Karlsson, Matilda Karlsson och Alexander Mozaffari
KEFUs pris för bästa
uppsats delas i år lika mellan två uppsatser. Den ena uppsatsen
behandlar ledarskap inom hemvården, den andra hur läkare navigerar i
intressekonflikten mellan patient och överordnade.
Det är 34.e året som KEFU styrelse delar ut pris för uppsatser inom
kommunal och regional ledning, organisation och ekonomi. Prissumman är
på totalt 20 000 kronor. De två uppsatser som delar på priset för
läsåret 2018/2019 är:
Fungerar det i praktiken – en studie om ledarskap i förhållande till styrlogiker och kontroll inom hemvården,
författad av Alexander Mozaffari och Nazif Ledinic, Institutionen för
service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet.
The physician’s word matters most- conflicts of interest between patient and superior, as explained by agency theory?,
författad av Hannah Feldtblad, Adam Karlsson och Matilda Karlsson,
Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds
universitet.
Läs
mer
|
KEFU-projekt om 8-årig folkskola gav god utdelning
Therese Nilsson
Nationalekonomen Therese
Nilsson och hennes forskarkollegor har fått ett flerårigt
forskningsanslag från Vetenskapsrådet på drygt fyra miljoner kronor för
att studera socioekonomiska effekter av skolreformer i Sverige under
1900-talet. Detta efter att ha genomfört en inledande KEFU-finansierad
studie om effekterna av att införa ett åttonde skolår i folkskolan.
– Det stöd vi fick från KEFU har varit helt avgörande för att vi har
kunnat få detta stora forskningsanslag, säger Therese Nilsson. En stor
del av det stödet gavs just för att jag skulle få möjlighet att skriva
en ansökan till Vetenskapsrådet, och att vi dessutom kunde visa att vi
har kunnat samla in data, validera dem och göra preliminära analyser
har med säkerhet haft stor betydelse för hur vår ansökan bedömdes.
Therese Nilsson har under flera år samlat in historiska data från olika
kommunarkiv i Sverige för att se vilka effekterna blev att utöka den
obligatoriska skolgången. I med KEFU-projektet kunde man bland annat
göra nedslag i skånska kommunarkiv för att säkerställa kvaliteten på
data för övriga landet.
Läs mer
|
Högst
personligt:
Två kriser och behovet av ekonomisk tillväxt
Christer Gunnarsson, professor i ekonomisk historia
Kris
är ordet för dagen. Ständigt blir vi matade med larmrapporter och
påståenden om kaos och en nära förestående kollaps, här hemma eller
någon annanstans, eller för hela planeten. När vi snart går in i ett
nytt decennium gör vi det i en atmosfär av allt större pessimism.
Kontrasten mot det samhällsklimat som rådde vid millennieskiftet är
frapperande. Då hade vi just bevittnat globaliseringens genombrott.
Diktaturerna hade fallit en efter en, Sovjetkommunismen hade mot alla
odds brutit samman, den sydafrikanska apartheidregimen likaså.
Marknadsekonomin hade segrat och satt igång en våg av
liberaliseringar och privatiseringar, i Sverige såväl som globalt. Den
ekonomiska tillväxten hade tagit fart efter ett par decennier av
stagnation och den globala fattigdomen börjat minska i en tidigare
aldrig skådad takt.
Idag har framtidstro ersatts av svartsyn och kristänkande. Det är få
som hävdar att globaliseringen bara skapat vinnare trots att de
ekonomiska framstegen varit enorma.
Läs mer
|
Samverkan ger bättre vård för patienter med demensjukdomar
Håkan Toresson är projektledare för Region Skånes strategiska handlingsplan för jämlik demensvård
KEFU
deltar tillsammans med Region Skåne och sex skånska kommuner i ett
samverkansprojekt för att uppnå en bättre samordning av vårdinsatser
för patienter med demenssjukdomar. Erfarenheterna av ett sådant
strukturerat arbete är mycket goda i de medverkande kommunerna.
Demenssjukdomar kostar enligt Socialstyrelsens beräkningar samhället 63
miljarder årligen. Ungefär 80 procent hamnar på kommunerna
avseende kostnader för sådant som hemtjänst och särskilda
boenden. Ett problem är att långt ifrån alla får rätt diagnos och
därmed den vård de behöver, något som till delvis kan förklaras av att
kommunikationen och samarbetet mellan olika vårdinstanser fungerar
dåligt.
Kunskapscentrum demenssjukdomar (KC)är ett av flera kunskapscentra i
Region Skåne med uppgift att sammanställa och sprida kunskap, bidra
till kompetensutveckling och utveckla metoder och processer inom olika
verksamhetsområden.
Läs mer
|
Fortfarande svårt att jämföra kommuner
Mattias
Haraldsson och Jörgen Carlsson, som har studerat kommunala koncerner i
Skåne tillsammans med Niklas Sandell (inte med på bilden).
Koncernperspektivet
är fortfarande begränsat i kommunernas budgetar och årsredovisningar.
Men när det gäller ägardirektiv och policydokument för hur de kommunala
bolagen ska styras finns en utveckling mot ett koncernperspektiv som
skulle kunna utvecklas till ett mer övergripande koncernperspektiv.
Det är några av slutsatserna i ett nyligen färdigställt KEFU-projekt om kommunala koncerner i Skåne.
Projektet har genomförts av företagsekonomerna Jörgen Carlsson, Mattias
Haraldsson och Niklas Sandell. Den rapport som inom kort publiceras kan
sägas bestå av två delar – en strukturdel och en del som behandlar
olika styrdokument.
Preliminära resultat presenterades vid ett KEFU-seminarium i våras. De
tre forskarna har studerat samtliga kommuner i Skåne och sett att
koncernstrukturerna kan delas in i fyra olika kategorier.
Läs
mer
|
|
|
|
Kurser våren 2020
HELA –Helhetssyn, Ekonomiska samband, Leda och Analys
Kursstart 25-26 februari 2020
Stiftsgården Åkersberga, Höör
Läs mer och se hela programmet
Ekonomi för verksamhetsansvariga
Medverkande: Caroline Hellström, Ulf Ramberg och Mikael Hellström
Tid och plats meddelas senare
Seminarier våren 2020
Vilka välfärdseffekter fick utökningen av den obligatoriska folkskolan?
Therese Nilsson, Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet
13 februari 2020 kl 14.00 – 16.30 Sal EC3:207
Intern styrning av vårdcentraler – en jämförelse mellan Malmö och Helsingfors
Medverkande: Anna Häger Glenngård, Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet
Tid 31 mars 2020 kl 14.00 – 16.30 Sal EC3:207
Den svenska skolmarknaden
Sten-Bertil Olsson, Andreas Fejes, Emma Sparr och Sofia Gruvberger Saal
27 mars 2020 kl 14.00 – 16.30 Sal EC3:207
Vad kan vi lära oss av Kanada?
Mikael Hellström, Hans Knutsson, Ola Mattisson och Ulf Ramberg
Tid och plats meddelas senare
Hur fattar kommuner beslut gällande personlig assistans och alternativa insatser
Tid och plats meddelas senare
Den digitaliserade ekonomen – vad gör den?
Tid och plats meddelas senare
KEFU-dagen 2020
Tid och plats meddelas senare
|
|