KEFU-dagen tog upp demokratins utmaningar
Statsvetaren Agneta Blom frågas ut av Johan Wester, moderator för årets KEFU-dag.
Med
bara några månader kvar till valdagen tog årets KEFU-dag upp de många
och växande utmaningar som demokratin utsätts för. Alla presentationer
filmades, så den som missade KEFU-dagen kan ändå ta del av dem via
länkarna nedan, eller på KEFUs hemsida.
Dagen inleddes av professor Colin Carlile, tidigare chef för ESS,
European Spallation Source, som gav en rad exempel på företeelser som
oroar honom och som på olika sätt kan undergräva demokratin. Carlile är
engelsman, men eftersom han har arbetat utomlands i så många år får han
varken rösta i parlamentsvalen i Storbritannien, Sverige eller något
annat land. På det sättet är han inte unik, men han menar att detta
faktiskt är ett demokratiskt problem.
Han tog också upp alla de osanningar som genomsyrade Brexit-kampanjen
och presidentvalet i USA, liksom problemet med att medierna, till
exempel de stora dagstidningarna i Storbritannien, ofta ägs av ett
fåtal stenrika personer med egna politiska agendor.
Hot mot förtroendevalda är något som ofta rapporteras i medierna och
det var också ämnet för Agneta Blom, statsvetare från Örebro
universitet.
Läs
mer
|
KEFU-stipendiat forskar vidare om gränsöverskridande styrning
Ulrika Westrup
För
20 år sedan fick företagsekonomen Ulrika Westrup ett KEFU-stipendium
för att kunna ta en licentiatexamen vid Ekonomihögskolan i Lund. Det
resulterade sedan i en doktorandtjänst och 2002 lade hon fram sin
doktorsavhandling. Sedan dess har hon varit verksam som forskare och
lärare vid Campus Helsingborg och institutionen för service management
och tjänstevetenskap där hon idag är docent.
– Egentligen kan man säga att jag som forskare arbetar vidare kvar i
samma grundspår som när jag skrev min avhandling och jag har
fortfarande en väldigt stor nytta av det jag gjorde som
KEFU-stipendiat, säger Ulrika Westrup. Det handlar mycket om styrning
inom till exempel skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri,
samt ledarskapets betydelse för att de olika organisationerna ska kunna
samverka på ett konstruktivt sätt även om välfärdstjänsterna är
splittrade i olika stuprör.
Det senaste projektet handlar om samverkan för att ta hand om ensamkommande flyktingbarn.
– Här är det i grunden samma problematik, men den är bara ännu mer
komplex eftersom vi har en situation där det också finns kontakten med
migrationsverket, det ska utses god man och så vidare.
Läs mer
|
Högst
personligt:
Alla sektorer måste bidra till en bra och effektiv samhällsservice
Jan-Åke Troedsson, ekonomidirektör, Malmö stad
Vårt kommunala uppdrag att tillhandahålla samhällsservice som i
huvudsak är skattefinansierad förutsätter att ett flertal bastjänster
måste fungera. En del av dessa bastjänster utförs av kommunen själv
medan andra upphandlas och tillhandahålls av en extern part.
I de flesta fall är det en väldigt bra affär att ha kommunen som kund.
Kommunen kan inte gå i konkurs och är därmed en säker betalare, vilket
säkerställs genom att kommunen kan ta ut den skatt som behövs för att
betala för sina åtagande. Detta borde innebära att flera skulle vara
intresserade av att lämna anbud till kommunen.
Men trots detta ser jag en utveckling att för ett flertal av våra bastjänster får kommunerna endast ett fåtal anbudsgivare.
I en del fall kommer ett anbud och i något fall kommer det inget anbud
alls. Hela samhällsservicens konstruktion bygger på att privata och
offentliga aktörer samverkar för att ge medborgarna ett bra liv.
Kommunen gör det den är bra på och de privata aktörerna gör det de är
bra på. Inom området banktjänster ser jag att det är en eller två
aktörer som lämnar anbud på tjänster som innebär att kommunen ska kunna
betala ut löner till sina anställda, betala fakturor, betala
försörjningsstöd till försörjningsstödstagare, mm.
Läs mer
|
KEFU följer upp införandet av mobila vårdteam i Skåne
Anna Häger Glenngård arbetar med de delar av projektet som handlar om etablering, funktion och effekter av de mobila vårdteamen.
Mobilt
vårdteam är en vårdform som sedan 2017 finns med i hälso-och
sjukvårdsavtalet mellan Region Skåne och Skånes kommuner. Huvudmålet
med att införa vårdformen är ökad trygghet, kontinuitet och
tillgänglighet när framförallt äldre med stort vårdbehov kan få hjälp i
hemmet i stället för ständiga sjukhusbesök. KEFU har fått uppdraget att
under tre år följa upp hur den nya vårdformen implementeras, något som
kräver en hög grad av samverkan.
– Det finns olika potentiella hinder för samverkan, säger Anna Häger
Glenngård. Regelsystem, informationssystem och budgetar kan till
exempel olika ut, och det finns också kulturella hinder som skillnader
i språkbruk, utbildning och värderingar. Det största behovet av
samverkan kanske uppstår mellan de organisationer som har olika och
kompletterande kompetenser.
KEFUs uppföljning görs i tre delar. Den första handlar om etablering
och funktion av vårdformen. Den andra delen handlar om hur kostnaderna
utvecklas efter införandet av de mobila vårdteamen och den tredje delen
handlar om vilka effekterna blivit av vårdformens etablering och
funktion – till exempel hur patienter och anhöriga upplever
förändringen. Alla delarna i uppföljningen görs i samverkan
mellan KEFU, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne.
.
Läs mer
|
RCC syds regionala cancerplan utvärderad
Ger Paulsson ger några rekommendationer till förändringar i en ny regional cancerplan.
Regionalt
cancercentrum syd har tagit fram en cancerplan som omfattar perioden
2015-2018. KEFU fick uppdraget att följa upp den nuvarande planen och
lämna förslag på förändringar i en kommande cancerplan som ska löpa
från 2019. Arbetet har utförts av docent Gert Paulsson, som lade fram
sin slutrapport tidigare i vår.
Uppföljningen har i huvudsak genomförts som en intervjustudie där ett
antal frågor ställts till centrala aktörer i arbetet med cancervården i
den södra sjukvårdsregionen.
– Den allmänna uppfattningen är att det är värdefullt att ha en
cancerplan, att den befintliga planen håller hög kvalitet och att den i
allt väsentligt speglar ”state of the art” inom cancervården, säger
Gert Paulsson.
Planen bygger på tankar om en processorienterad cancervård där
patienten är medaktör, och i planen beskrivs ett antal nyckelinsatser
för att lyfta cancervården ytterligare. Några av dessa handlar om ett
ökat fokus på prevention och tidig diagnostik, effektiv utredning och
behandling i tid, rehabilitering som integreras i patientförloppet, att
flera kan få nytta av palliativ kompetens och att synliggöra
forskningens betydelse för cancervården.
Läs
mer
|
Kostnadseffekterna av att införa mobila vårdteam
Mattias Haraldsson arbetar med den del av upfoljningen av mobila vårdteam som behandlar kostnadseffekter.
Vilka
blir kostnadseffekterna av att införa vårdformen mobilt vårdteam i
Region Skåne och de skånska kommunerna? Det är den fråga Mattias
Haraldsson arbetar med i det KEFU-projekt som beskrivs ovan.
– Det är naturligtvis viktigt att veta hur den här reformen slår på
regionens och kommunernas resursförbrukning, något vi ännu inte vet
något om, säger Mattias Haraldsson. Initialt finns kanske en känsla
bland många att regionens kostnader kan komma att sjunka och att de i
stället ökar i kommunerna. Men det finns det inga bevis för, det är
också möjligt att kostnaderna minskar för alla om reformen som tänkt
leder till en högre vårdkvalitet och att patienterna mår bättre än
innan.
Det finns vissa metodproblem med att följa upp kostnaderna, menar Mattias Haraldsson.
– En förutsättning för att följa kostnadsutvecklingen är att vi kan
mäta målgruppen, det vill säga se hur resursförbrukningen utvecklas för
de individer som tillhör målgruppen för de mobila vårdteamen. Men
varken Region Skåne eller de skånska kommunerna har ekonomisystem där
man kan se vilken resursförbrukningen är per individ för den specifika
målgruppen och det innebär att det blir svårt att göra några exakta
mätningar.
Läs
mer
|
KEFU-projekt om skånska offentliga organisationers talangförsörjning påbörjat
Fil.dr.
Christine Blomquist och professor Rikard Larsson har under våren
påbörjat en studie av de utmaningar Skånes kommuner och Region Skåne
står inför när det gäller talangförsörjning de närmsta åren.
KEFU-projektet görs i samarbete med Kommunförbundet Skåne.
En första enkät har nyligen gått ut till alla kommun-, ekonomi- och
HR-direktörer i samtliga skånska kommuner för att få en översikt av
deras främsta utmaningar kring framtida talangförsörjningen och vad som
är viktigast för linjechefer, HR-personal och ekonomifunktionen att
göra för att klara dessa utmaningar.
Ju fler som svarar på denna enkät, desto mer kunskap kring hur dessa
tre funktioner kan samverka för att stärka offentliga organisationers
talangförsörjning.
Läs
mer
|
Missa inte KOMMEK i Malmöl 22-23 augusti och besök gärna KEFU:s monter
KOMMEK arrangeras av
Kommunalekonomernas Förening (KEF), Sveriges Kommuner och Landsting,
Region Skåne och Malmö Stad i samarbete med MalmöMässan.
KEFU deltar som vanligt med en egen monter, så passa på att titta förbi!
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
10TH INTERNATIONAL EIASM PUBLIC SECTOR CONFERENCE
LUND, SEPTEMBER 4-6, 2018
EIASM– European Institute for Advanced Studies in
Management arrangerar den 4-6 september en internationell
forskarkonferens om frågor som berör den offentliga sektorn. Det är
forskare i KEFUs nätverk som är lokala värdar och som organiserar
konferensen.
Läs mer om konferensen på EIASM:s hemsida, där den som är intresserad också kan anmäla sig (deltagare betalar en avgift).
|
|
|