Hur kommunala koncerner organiseras och styrs
Jörgen Carlsson, Mattias Haraldsson och Niklas Sandell
Företagsekonomerna
Jörgen Carlsson, Mattias Haraldsson och Niklas Sandell har som en del
av ett pågående KEFU-projekt studerat och kartlagt hur de skånska
kommunala koncernerna är organiserade och vilka utvecklingstendenser
som finns. Resultaten presenterades vid ett välbesökt KEFU-seminarium
den 16 maj.
I ett tidigare delprojekt kartlades kommunernas årsredovisningar med
fokus på den sammanställda redovisningen – kommunernas
koncernredovisning. Där framkom att redovisningen ofta saknade ett
egentligt koncernperspektiv och den sammanställda redovisningen ofta
inte höll tillräcklig kvalitet för att kunna ge en samlad bild av
kommunens verksamhet.
I den nya studien studerar man istället hur kommunerna i Skåne faktiskt
organiserar sig, oaktat hur redovisningen ser ut, och då verkar
koncerntänkandet vara mer utvecklat
– Vi ser en tendens till att kommunerna mer än tidigare försöker ta ett
samlat grepp på styrningen av kommunen, inklusive kommunala bolag,
kommunalförbund och andra organisationer utanför
förvaltningsorganisationen, säger Jörgen Carlsson
Läs
mer
|
Migration och integration stora utmaningar för Tyskland liksom för Sverige – med vissa skillnader
Sabine Kuhlman är professor vid Universität Potsdam i Berlin och gästprofessor vid Ekonomihögksolan i Lund
Den tyska administrativa indelningen med federal nivå, förbundsländer,
landkretsar och kommuner som ofta inte utbyter information med varandra
har komplicerat Tysklands hantering av de enorma flyktingströmmarna
efter 2015. Det framkom vid ett KEFU-seminarium med Sabine Kuhlmann,
gästprofessor vid Ekonomihögskolan i Lund.
Vid seminariet presenterade hon några av resultaten en nyutkommen
studie hon är medförfattare till. Studien ger också några tips
till hur förvaltningen skulle kunna förbättras när det gäller den tyska
migrations- och integrationspolitiken.
En kortare version av studien finns översatt till engelska med titeln Administering Migration and Integration – A Joint Task of Federal Government, the Länder And Local Authorities.
Under åren 2015-2016 ankom fler än 1,1 miljoner flyktingar till
Tyskland, något som inneburit en stor belastning för stora delar av det
tyska samhället. Och liksom i Sverige är det kommunerna som drabbats
mest akut.
Läs mer
|
Högst
personligt:
Motstridiga ideal i den politiska styrningen av mindre kommuner?
Johan Wänström, Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Linköpings universitet
Hur bör lokala folkvalda politiker styra en kommun?
Den frågan diskuteras flitigt bland annat i ljuset av den
Tillitsdelegation som tillsattes 2016. I direktiven till
Tillitsdelegationen konstaterar uppdragsgivaren (regeringen) att
styrningen under de senaste decennierna har kännetecknats av
”decentralisering och ett delegerat ansvar för genomförande, budget och
organisation. Fokus har legat på mål- och resultatstyrning och
uppföljning.” Det här bör, enligt regeringen, ersättas med ett system
som sätter ”ömsesidigt förtroende mellan olika berörda parter” i
centrum.
Att det finns brister och mindre tilltalande baksidor med en styrfilosofi är emellertid inget nytt.
Introduktionen av målstyrning i svenska kommuner på 1980- och
1990-talen var bland annat en reaktion på bristerna i tidigare
styrmodeller som bland annat beskrevs som överbyråkratiska och rigida.
Det pågår således en debatt om hur styrningen av Sveriges kommuner bör
organiseras och utföras. Gamla ideal kopplade till en tydlig
rollfördelning och måluppfyllelse ifrågasätts till förmån för ideal
kopplat till nära relationer och tillit.
Läs mer
|
Chefers stora betydelse för talangförsörjning i offentlig sektor
Rikard Larsson är professor i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund
Professor
Rikard Larsson har tillsammans med universitetslektor Christine
Blomquist genomfört en KEFU-finansierad studie av hur de offentliga
organisationerna i Skåne arbetar för att rekrytera talanger – och för
att behålla dem. På ett KEFU-seminarium i maj redogjorde Rikard Larson
för den kvantitativa delen av studien (hans presentationsmaterial kan ses här).
I Sverige bedöms det att den offentliga sektorn behöver rekrytera
omkring 500 000 nya medarbetare fram till 2026 och det är naturligtvis
viktigt att locka till sig de rätta talangerna.
Rikard Larsson menade att den offentliga talangsförsörjningen sker på
två sätt. Dels genom att HR-avdelningar arbetar på traditionellt sätt
genom att rekrytera stora mängder anställda efter att ha gjort
systematiska tester och bakgrundsundersökningar, det Rikard Larsson
benämnde ”talent management”. Dels genom att linjecheferna själva
ansvarar för att hitta lämpliga talanger.
Här kom Rikard Larsson in på det ibland kontroversiella begreppet
”superchefer”. Begreppet lanserades av den amerikanske professorn
Sydney Finkelstein som 2016 kom ut med boken Superbosses: How Exceptional Leaders Master the Flow of Talent
Läs mer
|
Irvine Lapsley utnämnd till hederdoktor vid Ekonomihögskolan i Lund
Irvine Lapsley på promotionsdagen
Irvine Lapsley, idag
professor emeritus vid University of Edinburgh Business School, kom
till Ekonomihögskolan i Lund som gästprofessor i företagsekonomi 1999.
Han är en av världens ledande forskare inom public management med ett
stort internationellt nätverk. Han har också grundat det skotska
forskningsinstitutet IPSAR (Institute for Public Sector Accounting
Research) och är redaktör för tidskriften Financial Accountability and
Management.
Under de gångna 10 åren har Irvine Lapsley arbetat tätt tillsammans med
KEFU och flera forskare i KEFUs nätverk och varit mycket uppskattad
såväl för sitt stora kunnande och sin pedagogiska talang som för sin
sympatiska personlighet och humor.
Han har bland annat verkat som handledare för doktorander och som
initiativtagare, redaktör och medförfattare till en rad publikationer
och böcker. Ett exempel är forskningsantologin Modernizing the Public Sector – Scandinavian Perspectives,
som kom ut för två år sedan. Denna bok, redigerad tillsammans med Hans
Knutsson, innehåller en rad bidrag från forskare med tät koppling till
KEFU.
Läs
mer
|
KEFU-dagen 2019
Digitaliseringens effekter
Fredagen den 27 september 2019
Årets KEFU-dag har digitalisering och dess effekter som tema.
Visst har digitaliseringen av samhället pågått ett tag och visst kan
det redan nu radas upp ett antal exempel på både rosade och risade
exempel på dess effekter. En del av dessa effekter är mycket tydliga i
vardagen för de flesta, medan en del är av sådan klurig art att både
dess orsak och dess effekt är okända för det stora flertalet som berörs.
Som vanligt vid
transformella samhällsförändringar finns det visionärer som
huvudsakligen väljer att måla den digitaliserade världen i klara färger
och som har svårt att lyssna på andra som pekar på ett antal
glappkontakter mellan den framtida visionen och de digitaliseringssteg
som tas i praktiken. Emellertid, i en tid där den offentliga sektorn
enligt en tämligen samstämmig kör står inför ett antal stora utmaningar
förefaller mer digitalisering påfallande ofta ses som en stundtals
saliggörande medicin på många av sektorns åkommor.
Digitalisering är ett stöd både i mötet med medborgare och för olika
organisatoriska problem. Är detta rimligt och vad vet vi i nuläget om
digitaliseringens effekter givet de ansträngningar som görs i den
offentliga sektorn?
Ett mer utförligt program kommer i augusti men det går att anmäla sig redan nu på denna länk.
Läs
mer
|
|
|
Kurser
Ekonomi för verksamhetsansvariga
Medverkande: Caroline , Ulf Ramberg och Mikael Hellström
Tid och plats meddelas senare
HELA –Helhetssyn, Ekonomiska samband, Leda och Analys
Kursstart 25-26 februari 2020
Stiftsgården Åkersberga, Höör
Seminarier
Välfärdseffekter av utökningen av den obligatoriska folkskolan
Meverkande:Therese Nilsson, docent, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Tid och plats meddelas senare
Den digitaliserade ekonomen i en digitaliserad organisation/omvärld
Meverkande: Mikael Hellström och Ulf Ramberg, KEFU och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
Tid och plats meddelas senare
Interna styrningen vid vårdcentraler i Sverige och Finland – en jämförelse mellan Malmö och Helsingfors
Meverkande: Anna Häger Glenngård, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
Tid och plats meddelas senare
KEFU-dagen 2019
Fredagen den 27 september 2019
Anmälan
|
|