Mycket som måste göras för att
förbättra skånsk primärvård
Anders Anell
Arbetsmiljön
i de skånska offentliga vårdcentralerna är mycket ansträngd och det
blev ingen förbättrad samverkan mellan sjukhusvård och primärvård i
Skåne efter omorganisationen 2013. Det framgår av en nysläppt
KEFU-rapport, där professor Anders Anell på uppdrag av Region Skåne
utvärderar primärvårdens nuvarande organisation. Han ger också en rad
förslag till åtgärder för att komma tillrätta med problemen.
År 2013 beslutade Region Skåne att dela upp den offentliga primärvården
på tre förvaltningar – Sus, Sund och Kryh – efter att tidigare haft en
enad skånsk primärvårdsförvaltning. De tre nya förvaltningarna omfattar
både offentlig primärvård och specialiserad sjukhusvård. Huvudsyftet
med omorganisationen var att uppnå en bättre samverkan mellan
primärvård och sjukhusvård
Anders Anells uppdrag har dels varit att utvärdera om detta syfte har
uppnåtts, dels att
studera hur arbetsmiljön i primärvården har utvecklats, men också att
komma med
förslag till åtgärder så att arbetsmiljö och samverkan kan förbättras.
Läs
mer
|
Sveriges första MR-kommuner
Gabriella
Fredriksson är jurist och verksam vid Raul Wallenberg institutet för
mänskliga rättigheter i Lund
SKL
har i samarbete med RWI (Raul Wallenberg institutet för mänskliga
rättigheter och humanitär rätt) utvecklat en plattform som kommuner,
regioner och landsting kan använda för ett systematiskt arbete med
mänskliga rättigheter. Till följd av detta har ett forskningssamarbete
inletts mellan RWI och KEFU.
– Vi kontaktade KEFU eftersom vi sedan tidigare samarbeten vet att de
har stor erfarenhet av följeforskning, alltså forskning i nära
samverkan mellan praktiker och forskare för att utvärdera olika projekt
och satsningar på lokal nivå, säger Gabriella Fredriksson, teamledare
för teamet Inclusive Societies vid RWI.
Bakgrunden är att ett antal städer rund om i världen utnämnt sig själva
till MR-städer. Detta tyckte SKL var intressant att utveckla i en
svensk kontext eftersom SKL fått i uppdrag från regeringen att stärka
arbetet med mänskliga rättigheter på lokal nivå.
Läs mer
|
Högst
personligt:
Framtidens kommun – hur
kommer den att se ut?
Anna Thomasson är
docent i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund
Jag visste tidigt att jag var intresserad av samhällsfrågor, det är
kanske därför ingen slump att jag så fort jag var klar med min
utbildning vid Ekonomihögskolan i Lund tog kontakt med KEFU och de
forskare som då var aktiva där.
Att jag flera år och en avhandling senare fortfarande skulle tycka det
var lika spännande att forska om och diskutera förutsättningarna för
våra kommuner att klara sitt uppdrag, var däremot inget jag då
funderade över. Men så blev det. Kommunfrågor fortsätter att engagera
mig och jag tror att anledningen till det är att det är så nära och
konkret. Det handlar om vår vardag och hur vi vill att den ska se ut.
Det är välfärd i praktiken.
Därför är det kommunerna gör och
förutsättningarna de har för att uppfylla de uppdrag de har så oerhört
relevant och viktigt! En fråga som jag kommit att fundera mycket över
på sista tiden är därför hur väl dagens kommuner är rustade för att
klara framtida utmaningar.
Utmaningarna är många och för de flesta inom kommunens värld välkända
och likaså omfattningen av dem.
Läs mer
|
Ny KEFU-utbildning har
startat
Mikael
Hellström, programchef för KEFUs nya utbildning HELA.
I
februari påbörjade 25 deltagare KEFUs nyutvecklade utbildning –
HELA – på Stiftsgården Åkersberg i Höör. Utbildningen vänder sig
till ekonomer i kommuner, landsting och regioner som känner ett behov
av att vidareutveckla sig.
Akronymen HELA står för Helhetssyn, Ekonomiska samband, Leda och
Analys. För att utbildningen skulle bli så relevant och verksamhetsnära
som möjligt togs utbildningsprogrammet fram i samarbete med
representanter från Lund, Malmö och Region Skåne. Jämfört med den
tidigare utbildningen PUCK är HELA också något kortare med totalt sex
utbildningsdagar fördelade på två internat och två fristående dagar.
– En annan skillnad mot vår tidigare utbildning är att HELA tar
utgångspunkt i ekonomen, ekonomens dagliga arbete och att vi lägger
stor vikt vid omvärldsbevakning och konsekvenser av denna, säger Mikael
Hellström, programchef för den nya utbildningen. Den tidigare
utbildningen var mer traditionellt tematisk och utgick från våra egna
discipliner som forskare och lärare. Vår ambition är att programmet ska
utveckla och förbereda ekonomerna för framtiden och även göra dem mer
attraktiva på arbetsmarknaden.
.
Läs mer
|
Konsten att få ett
fungerande samarbete mellan toppolitiker och toppchefer
Ola Mattisson är en av författarna till
rapporten om samspelet mellan politiker och chefer
De fyra KEFU-forskarna Ola Mattisson, Ulf
Ramberg, Mikael Hellström och Hans Knutsson har på uppdrag av SKL
skrivit rapporten Skapandet av en
professionell samspelsrelation mellan ordförande och direktör.
En av slutsatserna är att de två parterna tillsammans måste hitta egna
sätt att lära känna varandra och få samarbetet att fungera.
– Det är inget lätt uppdrag att få politiken att bli verkställd, något
vi bland annat har kunnat se genom att omsättningen på kommundirektörer
senaste åren har varit ganska hög, säger Ola Mattisson, en av
rapportens författare. Vår förhoppning är att vår rapport kan väcka en
del tankar och tjäna som inspiration till hur man kan etablera och
upprätthålla en väl fungerande samspelsrelation. Men alla relationer
ser ju olika ut och det går inte att ge några normativa råd om hur man
bör göra.
Vikten av att arbeta med samspelsrelationen mellan politiker och chefer
aktualiseras bland annat av den nya kommunallagen som trädde i kraft
den 1 januari i år. Där sägs att styrelsen i kommuner, landsting och
regioner i en instruktion ska fastställa hur direktören ska leda
förvaltningen under styrelsen och direktörens övriga uppgifter. Någon
detaljerad beskrivning av vad denna instruktion ska innehålla ges dock
inte.
Läs
mer
|
Både kontroll och stöd viktigt för en
ändamålsenlig styrning av primärvården
Anna Häger Glenngård
Anna
Häger Glenngård ger i en ny KEFU-rapport en heltäckande bild av de
styrmodeller som används i svensk primärvård och diskuterar vad som är
en ändamålsenlig styrning ur huvudmännens perspektiv.
Rapporten bygger på ett gediget empiriskt material med enkäter och
intervjuer från 19 av 21 landsting och regioner i Sverige. Anna Häger
Glenngård har också granskar alla förfrågningsunderlag för vad som ska
ingå i vårdgivarens uppdrag.
Det framkommer att de modeller som landsting och regioner använder för
att styra vårdgivarna numera liknar varandra ganska mycket och att alla
huvudmän har ändrat modellen för styrning efter införandet av vårdval.
– Det är två delar som ska balanseras med styrningen från huvudmännens
sida, säger Anna Häger Glenngård. Den ena delen är den externa
ansvarsutkrävningen, där det kontrolleras att utövarna efterlever
kontrakten, det som också kan kallas begränsande styrning. I detta
ligger också den ur ett demokratiskt perspektiv viktiga uppgiften att
säkerställa att våra skattepengar används så ändamålsenligt som
möjligt.
Läs
mer
|
Seminarium
med lärdomar från primärvården i Storbritannien
Fr. v.
Martin Roland, Fredrik Lennartsson och Anders Anell, som var moderator
för seminariet.
Vid
ett fullsatt KEFU-seminarium i mitten av mars berättade professor
Martin Roland från universitetet i Camridge om utvecklingen och
utmaningarna inom brittisk primärvård. Här medverkade också Fredrik
Lennartsson, nytillträdd direktör för hälso-och sjukvården i Region
Skåne. Det finns betydande skillnader, men utmaningarna för den svenska
och brittiska primärvården verkar i grunden vara ganska likartade.
Martin Roland är en av Storbritanniens ledande forskare inom primärvård
och har bland annat varit ordförande för den oberoende “Commission on
the Primary Care workforce” som nyligen publicerat rapporten ”The
future of primary care: Creating teams for tomorrow”. Han har också
arbetat som allmänläkare i många år.
Roland pekade bland annat på att Storbritannien har liksom Sverige en
åldrande befolkning som ställer allt högre krav. Antalet allmänläkare i
förhållande till befolkningen är större än i Sverige, men de brittiska
allmänläkarna är också allt mer stressade med ett ständigt ökat antal
patientbesök och ökade administrativa bördor.
Läs
mer
|
KEFU-dagen – Demokratins utmaningar
29 maj 2018 09.00-16.00
I år tar KEFU-dagen upp en rad olika
perspektiv på demokrains utmaningar. Moderator
är även denna gång Johan Wester.
Några av programpunkterna under dagen:
Agneta Blom från Örebro universitet tar upp hur man kan förebygga hot
och våld mot förtroendevalda.
Från Göteborgs universitet kommer Maria Solevid och talar om orons
betydelse för människor politiska beteende. Hon
berättar också om resultaten från den senaste nationella
SOM-undersökningen
Christian Fernandez från Malmö Universitet tar upp frågan om det går
att agera politiskt korrekt och vad det i så fall innebär.
Maria Strömvik från Lunds universitet kommer att tala om betydelsen av
EU-kunskap för den lokala demokratin.
Det kompletta programmet för KEFU-dagen kommer inom kort att finns
tillgängligt på KEFUs hemsida.
Anmälan kan redan nu göras via denna länk.
|
|
|