Digitalisering och ekonomens roll
Mikael Hellström och Ulf Ramberg har skrivit rapporten tillsammans med Roland Svensson från Kef (ej i bild)
I en nyligen utkommen
KEFU-rapport ges en översikt över hur långt svenska kommuner och
regioner har kommit i sina digitaliseringsambitioner och hur ekonomerna
upplever att deras arbetssituation och roll påverkats av
digitaliseringen. Det framgår bland annat att digitaliseringstakten är
relativt låg och att ekonomerna kunde vara mer aktiva i de
digitaliseringsprojekt som pågår.
Rapporten” Sakta i backarna – vad ekonomer anser om digitalisering i
kommuner och regioner” är författad av Ulf Ramberg, Mikael Hellström
och Roland Svensson och är ett samarbete mellan KEFU och
Kommunalekonomernas förening (Kef). Det är den fjärde kartläggningen av
ekonomer i svensk offentlig sektor som ges ut i KEFUs skriftserie.
– Väldigt roligt att vi har kunna genomföra det här projektet
tillsammans med Kef, säger Ulf Ramberg. Ekonomerna har en viktig roll i
digitaliseringen i kommuner och regioner, men det är också tydligt att
de måste bli mer delaktiga för att processen ska bli så lyckad som
möjligt.
Läs
mer
|
Professioner som förlorar professionalitet
Karin Jonnergård, bolagsstyrningsforskare som länge intresserat sig för professioner och professionsteori
När
professioner i allt större utsträckning styrs via dokument blir deras
jobb inte bara tråkigare. Risken är också stor att deras förmåga att
kontinuerligt lära sig mer undergrävs och att de på sikt förlorar
professionell kompetens. På så sätt förändras också själva innebörden i
begreppet profession. Det menar Karin Jonnergård, en av Sveriges
ledande professionsforskare.
Karin Jonnergård, i grunden bolagsstyrelseforskare, är idag tillbaka på
Ekonomihögskolan i Lund som professor i företagsekonomi efter att länge
ha varit verksam vid Linnéuniversitetet i Växjö. En period var hon
dessutom professor vid båda universiteten. Hon har också varit en av
initiativtagarna till ett nationellt nätverk för professionsforskning
som hon ledde under flera år.
– Jag kom efterhand att bli allt mer intresserad av professionsteori
och av att jämföra olika professioner, säger Karin Jonnergård. Här
handlade mitt första forskningsprojekt, som jag genomförde tillsammans
med Gudbjörg Erlingsdottir, om införandet av kvalitetssäkring för
revisorer och läkare och de olika förändringsprocesser detta gav upphov
till.
Läs mer
|
Högst
personligt:
Det kommunala uppdraget och framtidens utmaningar
Linda Andersson, ekonomichef, Höörs kommun
När
detta skrivs har världen drabbats av en pandemi som påverka alla delar
av vårt samhälle. Vi drabbas mänskligt och ekonomiskt på ett sätt som
de flesta av oss aldrig varit med om tidigare och det är omöjligt att
veta när det är över och vi förhoppningsvis kan återgå till en
någorlunda normal vardag.
Men även om allt ser väldigt mörkt ut dessa dagar måste vi ju också se
framåt. Det jag tar upp här handlar om hur vi och andra kommuner ska
kunna möta de långsiktiga utmaningar vi ser framför oss och vad vi kan
göra för att möta dem. I vår kommun, liksom i resten av landet, ser vi
nu att vi får allt större andel invånare som är över 80 år och den
andelen kommer enligt alla prognoser att öka under många år framöver.
Dessutom ser vi att andelen barn och ungdomar ökar i vår kommun.
Läs mer
|
Hur kan och bör styrelser i kommunala bolag arbeta?
Anna Thomasson och Ola Mattisson
Det
existerar idag nästan ingen forskning som är speciellt inriktad på
styrelsearbetet i kommunala aktiebolag. Det ska företagsekonomerna Ola
Mattisson och Anna Thomasson ändra på i ett nytt KEFU-projekt inriktat
på skånska kommunala bolag.
Hur uppfattar styrelseledamöter i kommunala bolag styrelsens uppgift
och sin egen roll i styrelsen? Hur arbetar styrelser i kommunala
aktiebolag? Hur kan de verka för störst möjliga koncernnytta för
kommunen? Det är de övergripande frågor som ska besvaras i projektet.
– Projektet handlar i grunden om att få styrelsen till att bli en aktiv
resurs, en utvecklingskraft, för att skapa värde i det kommunala
bolaget, säger Ola Mattisson.
Läs mer
|
Mobila vårdteam – effekter på resursanvändning och kostnader
Mattias Haraldsson
KEFU
arbetar sedan 2017 med uppdraget att följa upp hälso- och
sjukvårdsavtalet mellan Region Skåne och Skånes kommuner. I ett
närliggande KEFU-projekt studerar nu Mattias Haraldsson och Anna Häger
Glenngård hur kostnader och resursanvändning utvecklas i Malmö stad när
patienter skrivs in i vårdformen mobilt vårdteam.
Tanken med denna vårdform är att uppnå ökad trygghet, kontinuitet och
tillgänglighet när framförallt äldre personer med återkommande
vårdbehov kan få hjälp i hemmet i stället för återkommande sjukhusbesök
och akuta inläggningar.
Läs
mer
|
Alla seminarier och kurser under våren 2020 inställda
På grund av rådande omständigheter är alla seminarier och kurser under våren inställda.
Avsikten är givetvis att de ska ges så fort tillfälle ges.
KEFU arbetar också på att ta fram lösningar för att kunna genomföra seminarier och kurser digitalt.
|
|
|
|
