Nytt från KEFU

Ser nyhetsbrevet konstigt ut? Öppna brevet i din webbläsare

April 2019

Vilka är orsakssambanden mellan utbildning och hur det senare går i livet? Therese Nilsson Från fyrtiotalet och ett antal år framåt infördes gradvist ett åttonde år i den svenska folkskolan. I ett nytt KEFU-finansierat forskningsprojekt undersöks om de barn som fick gå åtta år lyckades bättre på arbetsmarknaden och fick en bättre hälsa än de jämnåriga elever i en annan kommun som fortfarande gick i en sjuårig skola. Forskningsprojektet leds av nationalekonomen Therese Nilsson, som i sin forskning intresserar sig mycket för välfärdsstaten framväxt i Sverige och de långsiktiga effekter som olika välfärdssatsningar får för individen över hela livscykeln. Det finns en allmän uppfattning om att utbildning är viktig för samhället och för individens hälsa och personliga utveckling, men att kunna identifiera faktiska orsakssamband är inte så enkelt. – Sverige erbjuder goda möjligheter att studera dessa effekter och orsakssamband under väldigt lång tid eftersom det finns så välbevarade data i våra arkiv och att reformerna introducerades stegvis vid olika tidpunkter på olika platser. Läs mer	Lokala valutor ett sätt att bekämpa fattigdom och polarisering Professor Ester Barinaga menar att pengasystemet måste förändras för att vi ska kunna få mer hållbara städer Ester Barinaga tillträdde vid årsskiftet en professur i socialt entreprenörskap vid företagsekonomiska institutionen på Ekonomihögskolan i Lund. Hennes forskning är inriktad på olika metoder och strategier för att civilsamhället underifrån ska kunna bygga mer hållbara och inkluderande samhällen. På senare år har hon alltmer intresserat sig för lokala valutor. – Jag brinner för allt som handlar om att bygga broar och skapa dialog i vårt samhälle, säger Ester Barinaga. Efter sin grundutbildning och MBA i Barcelona kom Ester Barinaga till handelshögskolan i Stockholm, där hon tog sin doktorsexamen 2002. Hon har sedan bland annat varit verksam vid KTH i Stockholm och SCANCOR i Stanford University. Från 2009 har hon varit knuten till Copenhagen Business School (CBS), de senaste åren som professor. – Att jag har kommit att arbeta i mitt forskningsfält beror mycket på att jag för tio år sedan startade en ideell förening i Stockholm för att med hjälp av stora kollektiva muralmålningar få igång en medborgardialog i delade stigmatiserade stadsdelar. Läs mer
Högst personligt: Kan digitalisering verkligen göra det möjligt att ge allt till alla? Camilla Gärdebring, förvaltningschef, Omsorgsförvaltningen, Kristianstads kommun Jag tänker inte på något sätt påstå att jag har svaret, men det händer att jag blir orolig över att slutsatsen som allt oftare dras är att digitalisering av verksamhet är lösningen på framtida resursbrist. Ofta syftar man på personal. På 90-talet, när jag började arbeta inom verksamheten för äldre och funktionshindrade, pratades det mycket om de förändrade krav som nya generationer skulle komma att ställa och vad det skulle betyda för våra medarbetare och deras behov av kompetens. På det hela taget är min erfarenhet att kravbilden avseende exempelvis service inte har förändrats särskilt mycket. Idén att ha personen vi är till för i fokus är inte ny. Idag pratar vi mer om hur vi ser till att våra medarbetares kompetens kommer bäst till sin rätt samtidigt som vi ser en ökning av att de med störst behov många gånger behöver specialistkompetens. Det är alltså inte kravbilden som förändrats utifrån nya önskemål utan snarare behoven som förändrats. Detta har såklart flera orsaker. Läs mer	Inga dramatiska konsekvenser av att gå från rörlig till fast ersättning i skånsk sjukhusvård Lina Maria Ellegård och Anna Häger Glenngård Nationalekonomen Lina Maria Ellegård och företagsekonomen Anna Häger Glenngård undersöker i en ny KEFU-rapport vad som har hänt efter att Region Skåne 2012 bytte tillbaka till fast ersättning inom sjukhusvården. Det framkommer bland annat att det svårt att isolera effekterna av att byta ersättningsmodell från en rad andra påverkansfaktorer. – Det var i samband med att vi bidrog med ett kapitel i Tillitsdelegationens forskningsantologi som vi tyckte att detta kunde vara ett bra exempel på de senare årens strävan att gå från en detaljerad styrning till en mer tillitsbaserad, säger Lina Maria Ellegård. Region Skåne gick under perioden 2005 till 2012 från att ha fast anslagsfinansiering till en DRG-baserad rörlig ersättningsmodell och sedan tillbaka till anslagsfinansiering. Vi tittar i denna KEFU-studie på hur återgången till fast anslagsfinansiering har påverkat den dagliga verksamheten och styrningen mellan uppdragsgivare och vårdgivare. Studien bygger bland annat på ett antal intervjuer med personer på olika nivåer i Region Skåne – de som arbetat med reformen och de chefer som påverkats av den. Läs mer
Vad gör kommunerna om elen och bredbandet slås ut? Anna Thomasson I en nyutkommen KEFU-rapport undersöker Anna Thomasson vilken beredskap kommunerna i Skåne har för kriser och hur de arbetar med krishantering – särskilt om de drabbas av störningar som drabbar IT- och bredband. Det ser ut som att många kommuner inte är tillräckligt förberedda på en sådan kris. Det är uppenbart att vårt samhälle har blivit allt mer känsligt för störningar i centrala försörjningsystemen när allt mer har digitaliserats. När Tele2 råkade ut för ett stort avbrott i januari slutade trygghetslarmen i flera kommuner att fungera och även tågtrafiken på Öresundsbron stoppades tillfälligt. Stormen Alfrida visade också hur ett stort strömavbrott, förutom en rad andra effekter, också innebär att människor inte längre kan kommunicera med omvärlden när batterierna i mobiltelefonerna efter ett tag laddas ur. Läs mer	Hur kommunerna beslutar när det gäller personlig assistans och andra insatser Hans Knutsson och Matilda Svensson Chowdhury, två av deltagarna i projektet. De senaste åren är det fler och fler som helt eller delvis nekats personlig assistans och det finns en tendens till att den personliga assistansen i flera fall ersätts av kommunala barnboenden. I ett nytt KEFU-projekt kartläggs och analyseras hur kommunerna beslutar om olika insatser för att ge stöd och service till funktionsnedsatta personer som har omfattande behov av hjälp. Projektet genomförs av Hans Knutsson, Ekonomihögskolan i Lund, Matilda Svensson Chowdhury, institutionen för socialt arbete, Malmö universitet och Niklas Altermark, Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Läs mer
In-house forskare i Helsingborgs kommun Caroline Wigren-Kristoferson Caroline Wigren-Kristoferson, docent vid företagsekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan i Lund arbetar sedan oktober förra året som "flexit -forskare" på stadsledningsförvaltningen i Helsingborgs stad. Flexit-programmet är ett pilotprogram som drivs av Riksbankens Jubileumsfond och som syftar till att söka flexibla lösaningar för att kunna sprida forskning utanför akademin och även få ut forskare på företag och organisationer utanför lärosätena. Din forskning är inriktad på entreprenörskap och innovation i den offentliga sektorn. Kan du lite kort berätta vilka frågor som intresserar dig mest och varför? Innovation som begrepp och fenomen är relativt nytt i offentlig sektor. Tillsammans med Göteborgs stad, Mälardalsrådet och Vinnova genomförde Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en innovationsbarometer 2018. Läs mer
Kurser och seminarier Ekonomi för verksamhetsansvariga Medverkande: Caroline Hellström, Ulf Ramberg och Mikael Hellström Tisdagen den 4 juni kl. 09.00-16.30 Hellmuth Hertz rum, Betahuset, Ideon, Scheelevägen 17 Mer information on kursen Talangförsörjning i skånsk offentlig sektor – Hur hittas, utvecklas och engageras talanger? Torsdagen den 9 maj 14.00 – 16.30 Mer information om seminariet Kommunala koncerner – motiv, struktur och formell styrning Torsdagen den 16 maj 14.00 – 16.30 Mer information om seminariet KEFU-dagen 2019 Fredagen den 27 september 2019 Mer detaljerad information kommer!

KEFU är ett samarbetsorgan mellan Region Skåne, Skånes kommuner och Lunds universitet. Ett av KEFUs uppdrag är att sprida aktuell kommunalekomisk forskning och det sker bland annat genom detta nyhetsbrev. Du får nytt från KEFU som anställd i någon av våra samarbetsorganisationer eller genom att du tidigare har visat intresse för KEFUs verksamhet. Kontakta gärna KEFUs kansli om du har några frågor.

KEFU - Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning
Box 7080, 220 07 Lund. Tel: 046-222 49 60, 222 78 20 www.kefu.se